Söndag 12.06.24

publicerat i Allmänt;
Ikväll har jag en såndär bitterkväll. Jag vet att livet går vidare och att alla lever de liv de lever, ändå kan jag inte låta bli att tänka att mycket går över och mitt gör inte det. Förkylningar, skador och annat naturligt försvinner, läks och sådär. Det gör inte mitt, för jag har en kronisk sjukdom jag inte kan bli frisk från. Det finns ingen chans i världen att jag blir det. Jag har haft ett par jobbiga dagar och nätter, inte mycket har jag orkat. Jag är glömsk som vanligt och ibland känns det som om jag står framför ett stup och jag bara vill hoppa. Men står på fötter, av någon underlig anledning. Kämparglöden är väl helt enkelt alldeles för stark inom mig.

Nu har jag i alla fall tagit min tredje enantonspruta (cancermedicinen) och vet ni, jag gjorde det helt själv! Jag lyckades utan problem. Högg mig i magen och sprutade in giftet i kroppen. Sen efter det var jag helt slut, de första dagarna blir jag så vansinnigt trött. Somnade síttandes på stört och mådde dåligt. Sov bort min lediga tid så att säga. Nu är vallningarna hysteriska och ledvärken är sjuklig. Men jag lyckades ta den alldeles själv! Nästa ska tas 13 juli, samma dag som Winnerbäck spelar.



Jag har börjat knapra allergimedicin också mot klådan, så det är som borta nu. Äter diklofenak och alvedon (665 mg) fulldos varje dag och undviker i största mån att ta citodon. Det går bra, mot alla odds :)

Kommentera inlägget här :