Finast.

publicerat i Allmänt;
När jag promenerade hem i eftermiddags lyssnade jag på musik, som alltid. Det är då som jag mår som allra, allra bäst. Jag går där, med den höga musiken och jag lever mig in i min värld ingen kan träda in i. Det är inte så ofta idag som jag går runt i en bubbla dygnet runt. Idag lever jag till stor del i nuet, och verkligen dag för dag. Men tidigare i mitt liv kunde mina dagar till största delen handla om att jag i tankarna var en helt annan människa.

Numera när jag går mina promenader lyssnar jag gärna på musiken, ibland på en låt om och om igen. Jag kan spela samma låt i flera dagar på repeat utan att ens tröttna lite. Sen finner jag mig en ny favorit och jag lägger den tidigare på hyllan ett tag.

Just nu är det First aid kit med To a poet som gäller. Lyssnar på den mer eller mindre konstant. Den får mig att må så bra, riktigt bra. Samtidigt som den får mig att känna. Känna den saknad som ibland får mitt inre att drunkna.

Här är den...

Utbildning är en bra bildning.

publicerat i Allmänt;
Var på en mycket trevlig utbildningsdag idag, Framgång vid ADHD och Asperger. Det var nog utan att överdriva en av de bästa utbildningsdagarna jag någonsin gått på. Tyvärr tenderar prat om diagnoser som ADHD och AS att bli så negativt laddade, speciellt ADHD. Sen tycker jag att det är så många med diagnoser som tar på sig den såkallade offerkoftan. Men det är en annan femma.

Men denna utbildningsdag var riktigt inspirerarande och det roliga var då jag hörde saker som jag tillämpat i praktiken utan att haft den direkta kunskapen om det var rätt eller fel. Jag vet att det jag gjort alltid fungerat och det har gett ett positivt resultat.

Så, tack för en toppendag. Kommer jag att ta med mig lång tid framöver och förhoppningsvis får jag snart möta någon som man kan möta halvvägs i arbetet.

Min tolkning.

publicerat i Allmänt;

Och du sa, "ge mig inte någonting
du är rädd att förlora "
Jag sa: "Älskling, jag ger dig allt jag vill"

Sen gick jag på ett plan och flög
långt bort från dig
Jag lämnade
och det var så, så svårt att göra

Gatorna här hemma hade snabbt fyllts upp
med vitaste snö
Och ingen gör inte någon ursäkt för att vara sig själva
och det finns ingen anledning, jag vet

Jag saknar dig mer än jag kan ta
och jag kommer säkert att bryta ihop
Och varje morgon som jag vaknar
Gud, det är samma sak
Det finns inget mer att göra,
Jag får bara gå igenom det

Det tar mig alltid som en överraskning
hur mörkt det blir den här tiden på året
Och hur uppenbart det hela blir
att du stänger ute, inte ens i närheten av nära

Oavsett hur många gånger jag säger till mig själv
Jag måste vara uppriktig
Jag har svårt att stå upp
och vända dessa farhågor

Men vännen uttryckte det bäst när han sa
"Du kan inte planera hjärtat"
Dessa ord håller mig på mina fötter
när jag tror att jag bara kan falla sönder

Jag saknar dig mer än jag kan ta
och jag kommer säkert att bryta ihop
Och varje morgon som jag vaknar
Gud, det är samma sak
Det finns inget mer att göra,
Jag får bara gå igenom det

Och så undrar jag var är du nu
precis när jag behöver dig
Jag kommer inte att be igen
Eftersom jag vet att det finns inget vi kan göra
Inte nu, älskling, du vet det är sant

Jag är oslagbar.

publicerat i Allmänt;
Vill man ha något, eller någon, då får man se till att visa det och ta för sig. Annars blir det lätt så att det man vill ha försvinner. Och det är ju tråkigt, när man funnit något man tycker om och trivs med.

Sen är det också tråkigt att vara den som vill bli fångad av en speciell person men aldrig blir det. Att istället känna sig utnyttjad, åtsidosatt och lite dum.

Jag ska sluta läsa böcker om singellivet för tjejer. Men den är intressant.

Lägenheten.

publicerat i Allmänt;

Samma dag jag for till Umeå var jag och kvitterade ut nycklarna samt var med på besiktningen. Fick då veta att de skulle tapetsera om samtliga rum, måla taken samt lägga nytt golv i sovrummet. Jag var något stressad då jag inte ville missa tåget, men valde ändå ut tapeter och golv. Sen for jag.

I måndags när jag kom hem igen drog jag till stan för att kolla lyan. Detta var vad jag såg.







Idag när jag kom dit igen såg det lite mer iordning ut..







På fredag börjar jag att flytta in.. på riktigt.

Finaste.

publicerat i Allmänt;

Favoritfilmen är nu nedladdad och en vacker dag ska jag ta mig tiden (och ron) att ligga framför tvn och se på mästerverket som även kallas för Skönheten & Odjuret.

Det är nog Skönheten & Odjuret som slåss om en första plats på tronen av de filmer som jag älskar. När filmen kom ut blev jag som något besatt. Min pappa tog mig till bion, på min födelsedag. Sen på julafton bestod i princip alla presenter av prylar med Skönheten & Odjuret. Jag fick ett nattlinne, bok, brevpapper, cd-skiva, pennor, ritblock och om jag inte minns fel ett bäddset. Jag var dåtidens Hello Kitty freak.

Jag minns precis hur mitt rum såg ut på den tiden. Jag säger nu kräkvarning. Jag hade en säng med en söt sängram i vitt trä, en vit sänghimmel med rosa sidenrosetter vid sidorna, vita tapeter med små rosa blommor på, en rosa matta, en vit korgstol med rosa sittdyna och slutligen en hel drös nallar i min säng. Det finns ett foto på mig då jag sitter på sängen med rosa, blommigt nattlinne och ler stort in i kameran. Mitt hår är ljustljust och lockigt och jag läser.. ja håll i er.. en bok om prinsessor.

Även denna coola varelse har också varit tjejig.

Detta var i alla fall min favoritdel i filmen, än idag blir jag tårögd när jag ser klippet.

To love you more.

publicerat i Allmänt;

Åter i bingen, min binge. Eller rättaresagt gästbingen hemma hos pappa. Gästrummet är mitt gamla rum. Jag fick rummet när jag var runt 12-13 år och bodde här tills jag gick sista året på högstadiet. Det är det största sovrummet på nedervåningen och det rymde på min tid en 120 säng, en bäddsoffa, en tv och ett soffbord. Idag kan jag inte förstå hur det ens fick plats. Så stort är inte rummet. Idag står det en 180 säng och fyller upp mer än väl.

Lyssnar på Celine Dion, det gjorde jag även då jag bodde här som ung. Det var mycket Celine Dion och Mariah Carey. Jag minns att pappa en gång sa att jag sjöng förjävligt. Det har förstört Hero rätt mycket. Men idag förstår jag varför han sa det, annars hade jag kanske varit en av alla de pinsamma själarna på Idol.. min pappas ärlighet räddade mig från att förstöra mitt liv. Men att sjunga, det älskar jag ännu. I smyg.

Tänk vad detta hem rymmer, vilka minnen. Bra som dåliga. Tänk så mycket glädje och sorg som snurrat omkring. Jag minns hur jag julafton 2010 sa att det var så fint, trots att lillebror var i Afghanistan och inget riktigt kändes lika bra. Saknade honom oändligt mycket. Bara dryga tre veckorna senare stack min mamma, och efter att hon stuckit har minnet av julafton 2010 bara känts pissig. Hon hade då skrivit kontrakt på ett nytt hem, höll tyst och bara stack. Ofattbart. Den sorgen är nog tyngst. Den största glädjen är Ossians födelse. Och att bror återvände levande.

Det finns en Gud, trots allt.

Det tänker jag på när jag sitter här. Så mycket man gått igenom, och jag tänker på hur skört livet är.



Aningen felvänd bild. Nu är det svarta håret ett minne blott, likaså luggen.
Det var en superlycklig dag i somras, för då kom bror hem från Afghanistan
.. för gott. I ett mycket varmt Stöckhölm.

Tiden går.

publicerat i Allmänt;

Nostalgireser med hjälp av spotify. En himmelsk resa som får mig att le finurligt. Har även sett alla avsnitt av en programserie som gått på svt, en andra chans. Sista avsnittet fick mig att gråta, för jag fick så tydligt känna och se hur livet går vidare även efter att livet ändrat riktning.. för mycket och för hårt. Min empati är det i vilket fall som helst inte fel på.

Människan tar saker förgivet alldeles för mycket. Att kunna gå, kunna göra vad man vill när man vill och att ha människor omkring sig. Människor kan försvinna, dö, lämna en.. allt möjligt kan ske. Man bör ta vara på varenda sekund av ens liv och tillvaro. Lyfta det positiva och inse att det negativa inte ska ta den platsen den ständigt gör. Överskugga det bra.. det är inte okej.

Tydligt i programserien var också människans kärlek till varandra och hur den kan ställas på sin spets. Hur kärlek kan ändras och bli oerhört stark och drivande. Hur kärlek även läker de djupaste sår.

Så tänkte jag på kärlek och hur länge jag levt utan kärlek i mitt liv. Det är tre år nu. Ja, nu talar jag inte om kärlek från familj och vänner. Jag talar om min egen kärlek, till en specifik person. Tänk så mycket kärlek det då finns inom mig att kunna ge.. och visa. 

Så slog det mig.. min största skräck är nog att höra "Jag älskar dig" från någon igen. För hur tacklar man det efter flera år utan de orden? för rent logiskt lär det ta lång tid innan det sägs från någon annan. 

Fast då tänker jag igen.. då ser man på det negativa, när man ska se det som det finaste. 

Så är det.  

Innan jag kände dig, 2011.

publicerat i Allmänt;

Som jag har längtat!

Nu kom de, tårarna som jag längtat efter. Det behövdes bara spelas sekunder på första låten för att tårarna skulle fylla mina ögon. Det finns musik och sen finns det musik. Detta har jag verkligen längtat efter, och det var bättre än jag kunnat tro och hoppas på.

Jäkla Melissa att vara så underbar. Nu är hennes nya album här och lägligare än såhär kunde den inte komma. Gudars så jag längtar till november..


Melissa, sommaren 2010.

Tänk om..

publicerat i Allmänt;
.. detta var allvarligt menat, eller rättaresagt, tänk om detta var skrivet på så vis att man visste att det var smör. Nu vet jag att det inte var smörande utan bara ett "vanligt" samtal.

Men det får mig att skratta.

"du är ett fint exklusivt vin, det krävs rätt person för att uppskatta det. Vem fan vill vara en blaskig alkoläsk lixom".

Usch så trött jag är :-)

Snart.

publicerat i Allmänt;

Tänk så länge de där biljetterna legat i lådan och väntat. Jag köpte dem när jag bodde i Borås och inte hade några planer på att flytta, så det är ju ett tag om man säger så. Men på fredag, då smäller det tusen gånger om. Jag ska se till att få det helt underbart och fullständigt skita i allting. Jag ska bara ha roligt och njuta i fulla drag.

På fredag ska jag få se underbare Lars Winnerbäck igen. Jag känner redan nu hur det kommer att bli då man ser honom på scenen igen. Jag kommer att tappa tid och rum, kommer att bara se honom och höra musiken. Jag kommer att tänka tusentals tankar och känna allt det där som jag känt till hans musik under åren. Det är mycket känslor och tankar eftersom jag lyssnat på honom sedan 90-talet.


Lasse, trädgår'n i Göteborg sommaren 2010.

Att en enda människa..

publicerat i Allmänt;

.. kan få en att må så bra utan att ens veta om det. Jag blir lika frälst varje gång och så har det varit under många år nu. Men det stannar alltid där, känslan består under ett par minuter sen är det som vanligt igen.

Måste försöka nå denna människan i dagarna.

Annars har det varit en knäpp dag. Det slog mig vid 18-tiden att jag inte ens ätit frukost. Jag jobbade, med en växande trötthet inom mig. Slutade, kom hem, åt en liten pizzabit. La mig i sängen. Borde verkligen, verkligen sova nu. Men trots att ögonlocken är tunga och längtan efter sömn är enorm kan jag inte komma till ro. Lyssnar på musik och alla vet ju hur jag blir då.. tid och rum försvinner och jag kan sitta och lyssna i timmar trots att det finns annat att göra. 

Två resor är planerade i alla fall. En resa till en stad. Den andra resan är till Umeå. Allt BÖR ske nu i september. Jag har ansökt om semester och förhoppningsvis får jag det beviljat. 

Nu släcker vi ner, bara lyssna klart på en underbar låt först. Här har ni den... 

- säg att du förstår mig - jag vill att du förstår mig -

publicerat i Allmänt;
Hade ett ärligt men upplyftande samtal sent igår, en bit inpå natten. Sen levde jag på det samtalet hela natten. Det är ett sådant samtal jag hade behövt typ.. nu igen. På momangen. Sitter och kikar på foton och undrar lite hur ens liv är uppbyggt och varför det blivit som det blivit. Är det något jag saknar så är det Umeå. Jag känner en intensiv längtan att åka upp, för en vecka, och bara andas "hemmaluft". Andas det välbekanta, gå på de vägar jag vandrat under dygnets alla timmar.. vidröra de portdörrar jag tidigare haft som mina, se upp mot de fönster där vänner bott.

Det är så mycket som är starkt förknippat med Umeå. Det är alla minnen, alla känslor, all livsförändring. Jag har bara levt tre år i staden men ändå är det där jag känner mig som hemma. Staden hänger envist kvar inom mig och vi måste, vi bara måste ta förväl till varandra nu. Sätta punkt. Så att jag kan flytta till ett nytt och bättre ställe, och känna mig hemma där.

Antagligen är det allt ouppklarat som gnager. Därför innebär en resa dit att avsluta sådant som inte blev riktigt avslutat. Såsom en relation, en del vänskaper, ett universitet, en krog, en buss, en affär. Och en älv.

Ja och samtalet jag hade. Det handlade långt ifrån Umeå, såklart. Men det handlade till stor del av mig och det kändes skönt. Det kändes skönt att få höra ärlighet. Sådant sätter igång processer och detta är en del av processen.


En sommarkväll på väg hem från jobbet. Minns att jag tog en omväg, att
en halvtimme hem blev till två timmar. När jag närmade mig hemmet vände jag
och gick i en annan riktning. Jag undvek hemmet och jag älskade vägarna.
Staden som fick mig att tänka och känna. Älskade, älskade Umeå.

Minnen.

publicerat i Allmänt;






En saknad stad.

En gång var du min stad, nu finns inget av mig kvar. Jag är helt säker.

Ärlighet, respekt, kärlek.

publicerat i Allmänt;

Lever i minnet av hur det var och hur det blev
det verkade enkelt
Hur var det med drömmarna vi följde
när var det vindarna vände

När korten lades på bordet var det jag och inte du
det var jag som fick skulden

Det tilläts inte gråta några tårar
jag föll ner i min egen avgrund

Du sa att du hade ett hjärta och att det tillhörde mig
jag minns hur dina armar lades om mig
jag kände din värme kyla ner mig

Så kallt
Så dött 

När korten lades på bordet var det jag och inte du
det var jag som gömde min smärta

Alla sår läker och även mina
hur är det med dina.

2011-08-31

Under löven.

publicerat i Allmänt;
För knappt en vecka sedan fann jag, faktiskt, en av de finaste låtarna med Melissa Horn på spotify. Detta fynd (och faktum att hon släpper sitt nya album i dagarna) resulterade i att jag bokade två biljetter till en konsert med henne som huvudperson i november. Har inte en aning om vem jag ska bjuda med.. men en extrabiljett har jag tillgodo.

Låten i alla fall. Det är lustigt, om vi nu ska tillägna ett helt inlägg till Melissa och hennes musik, så är låten starkt förknippad till mina känslor och hur jag ser på mig själv. Det är inte bara den heller om vi ska tala klarspråk. När jag i december 2008 förstod att något inte stod rätt till hörde jag Som jag hade dig förut för första gången. Den var så talande om hur det var och hur det hade varit under halvåret. Jag vill ha en sista chans så jag säger det rakt ut. Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut. När jag under hösten år 2009 hörde hennes nya album föll låten Lät du henne komma närmre över mig.
Lät du henne komma närmre, var hon vackrare än mig. Det finns dagar som jag tänker mer på henne än på dig. Tiden har gått och mer eller mindre så känns alla hennes låtar mycket nära mig. Men så kom Under löven. Och snälla, snälla rara.. vem är denna Melissa och varför skriver hon låtar som känns så träffande att det i det närmsta gör ont inom mig?! på gott och ont.

Jag längtar något oerhört och här är låten.. lyssna och njut.



Ett brev.

publicerat i Allmänt;
Det måste ha skrivits i någon sjuk sinnesstämning, för när jag läser det förstår jag inte ett endaste ord. Det måste i alla fall vara så eftersom det inte besvarades. Det tycker jag är lågt, vansinnigt lågt. Jag undrar om det någonsin kommer att besvaras.

Sitter i alla fall i min soffa nu. Eller pappas, det beror på hur man ser på det. Funderar på detta kring bostad och hur jag ska göra. Är det dags att söka sig något trots allt? för det vore ju rätt skönt med ett eget boende. Jag trivs så klart hos pappa också, det gör jag, men jag vill ändå ha mitt eget. Börjar att sakna mina möbler, mina prylar.. ibland undrar jag vad som gömmer sig i alla lådorna i förrådet. Äger jag en sån? vad är det för färg på soffan? just det jag har ju en fåtölj. Det har jag ju.

Lyssnar på Kent, låten passagerare. Låten handlar om staden i Umeå. Den fanns inte när jag bodde där och det var i vintras som jag hörde den för första gången. Men den påminner ändå om Umeå. Jag lyssnar på den om och om igen. Jag älskar den så vansinnigt mycket. Jag undrar också om det hade varit en låt som skulle kunna tilltala Dessan? Hon gillade ju Kent, jag minns hennes ord så väl "vi kan inte lyssna på Kent i detta sällskapet, de förstår inte på det". Så log hon sådär lurt till mig samtidigt som vi åt kantarellpajen vid mitt köksbord.

Saknar henne.

Tänk om man ändå bara visste..

publicerat i Allmänt;
.. att det var sista gången jag hörde vännens röst. Då hade jag nog försökt lägga allt på minnet på ett annat sätt.. jag minns skrattet ännu, jag minns rösten och jag minns framförallt den självsäkra och "jag är den jag är"-känslan.

Jag tänker på vännen så ofta, så mycket och jag undrar alltid samma sak om och om igen.

Vad hann vännen tänka innan det slockande?



Så otroligt, otroligt orättvist allting..

Texas har fångat en fågel.. eller.. en fjäder.

publicerat i Allmänt;
Ibland skäms jag över det liv man lever. Stått och vikt kläderna i garderoben och byrån, och det slog mig tusen gånger om att jag har mycket kläder som bara ligger och samlar på sig "den där lukten". Ni vet, lukten av kläder som inte använts på flera månader. En tröja fann jag som jag VET att jag köpte i Umeå år 2009. Den är fortfarande fin, väldigt basic och går mycket väl att använda nu. Men eftersom den är "gammal" så har den hamnats längst ner i en låda.

För det är så. Man köper nytt, får nya favoriter och glömmer bort det man redan har. Sen har man ändå mage att klaga över att man inte har något att ha på sig..

Jaja.

Idag har jag haft en helskön ledig dag. Vaknade tidigt och fick tid på vårdcentralen. Efter ett läkarbesök la jag mig på soffan och slocknade.. sov i fyra (!!) timmar. Skyller helt och hållet på att jag jobbat sex dagar förra veckan och att det varit en fruktansvärt tung vecka. Men det är faktum. Sen att jag har ont i mina revben, eller ja.. längst ner på vänster sida. Läkaren fann utslag, som förvisso bleknat nu, men ska ha koll på utslagen så det inte är bältros. Ont har jag iaf, smärtstillande hjälper en hel del.

Nä.. nu ska jag fortsätta med garderoben och sen göra mig iordning. Drar iväg, igen, till.. ja, timmen härifrån.

:)

Man down..

publicerat i Allmänt;

.. den där låten. Den förföljer mig, minst sagt. Men det gör ingenting för den är galet skön. Så Rihanna, ja.. jag får helt enkelt erkänna att hon fått mig att tycka om en låt, eller några. Jag erkänner i alla fall.

Underlig söndag detta. Vaknade av att en klocka ringde vid sextiden. På min sista semesterdag och allt. Så det var bara att hoppa upp, ta fram och ordna med lite frukost (eller jag gjorde inte så mycket). När jag blivit ensam igen vid sjutiden stod jag där i köket och undrade lite ".. och nu..?". Så blev att slänga in en maskintvätt, bädda sängen, duscha och ordna med lite gröt. Sen slängde jag mig i soffan. Här är jag ännu, väntar på livstecken från någon vän eller två som kan roa mig.

Min käre far håller sig borta samt svarar inte i telefon. Snart sänder jag ut en efterlysning. "Någon som sett min pappa? han var klädd i MC-kläder då han for iväg". Han har väl ingen mottagning där han befinner sig, sannolikt är det så.

Så var det ja.. idag är det sista semesterdagen. Åter i arbete imorgon klockan 08:00. Men eftersom jag under HELA semestern legat sjuk har jag ju läkarintyg på att jag inte skulle kunna jobba. Pga en förkylning som tycks ha släppt nu. Eller nåväl.. blöder näsblod har jag gjort under en timme nu men det smittar knappast. Hostan har sakta försvunnit, tack vare den där äckliga hostmedicinen och min hesa röst tycks ha försvunnit under natten.. knepigt det där.

Bra natt helt enkelt. Mohaha!



Det var ett tag sedan jag var ute och sprang nu.. foton ovan är från då jag sprungit milen. Kanske skulle man ge sig ut idag.. eller är det dumt..? Ååh. Dumt.