Det var så svårt, så ofattbart svårt, att vara i huset utan mormor som hade ett vakande öga över sin make, sina barn, sina barnbarn och de senaste 10,5 månaderna barnbarnsbarn. Men samtidigt var det skönt att träffa alla igen.
Sen har jag letat efter en passande klänning. Fann en idag på bubbleroom. När jag såg den kände jag bara "ja!". Ska köpa ett sidenband i vitt att ha runt min midja, ska även köpa ett par fina skor. Jag måste göra mig fin för min älskade mormor.
Annars är detta min sista sjukskrivningsdag. Nu är det rent klockmässigt ny vecka och jag börjar på tisdag igen. Idag, måndag, ringer min läkare och vi ska tala om allt och om hur det är. Jag ska tala om för henne att jag inte är redo för att jobba men att jag ska försöka.
Magen mår "sådär". Äter citodon varje dag igen, inte fulldos men jag äter det. Inget annat hjälper och det gör ont. Sömnen är svår att bli vän med och kroppen säger ifrån vid stress.
Men sen vet jag inte vad som är sorg och vad som är sjukdom just nu. Har som mensvärk mest hela tiden, lite som det var innan operationen. Vilket är ett plus.. för efter operationen har det handlat om kraftiga smärtor. Nu är det som konstant mensvärk, precis det jag sökte för under lång, lång tid. Kanske är det så att det endast är såhär "bra" jag kan bli.
På fredag tas spruta nummer tre.